Anledningen till att jag inte har skrivit på länge är att jag fick missfall i tisdags. Det var som en liten förlossning. Vattnet gick, jag skrek och hade så ont. Nu har jag eftervärkar. Konstigt. Känns som att hela min värld rasade samman på en sekund. Men jag överlever. Jag lyckades iallafall sluta röka, ellerhur?

Just nu håller jag på att göra iordning mitt nya rum. Där spjälsängen skulle stå hänger istället en stor spegel. Tomhet.

Idag såg jag en skylt på vägen hem till mina föräldrar. Den skyltjäveln fick mig att tänka till.

Jag tänkte först; "vad fan är det för en skylt? Den har jag aldrig sett förut!". Så tänkte jag att jag har ju inte bott hemma på nästan två år. Den där skylten såg sliten ut. Tänk vad mycket jag har gått igenom. Tänk vad dåligt jag har mått! Vad mycket skit och förnedring jag faktiskt har stått ut med utan att inse det. Hur mycket hjälp jag har fått utan att ta emot den! Tänk att det började med ätstörningar - rakblad - droger - fyra olika boenden/hem - graviditet! Jag slutade röka direkt. Jag klarade det utan att tveka. Jag slutade dricka alkohol varje kväll för att somna! Är jag inte fantastisk? Jag lovar att om du skulle se mig nu, kanske på stan, skulle det enda som avslöjade mig vara mina armar.

Jag har inte skrivit på ett bra tag. Tror jag.

Det är slutet av vecka 10 och jag har ingenting att säga om det. Det är fortfarande samma som förut, trött, hungrig. Magen är lite större. Beror det på maten eller den 3,5 cm långa varelsen? Jag vet inte.

Jag har sökt en hel del på bloggar om unga mammor. Det finns ju hur mycket som helst! Är detta mode? Har jag missat något? Det är ju galet.

Visst är det bra också att visa att man klarar det fast man är ung också. 

Nionde veckan nu. har fått stora bröst.