På kvällar blir jag deppig hur mycket medicin jag än tar på morgonen. Det är rätt så jobbigt. Men nu får jag se det positiva, försöka iallafall. Deppigheten får mig att skriva texter. Musik, dikter, dagbok, och så vidare. Just nu är det musik jag frivilligt försöker tvinga fram.

Men varför är jag deprimerad? Jo, det är såhär att jag har fått ett missfall, jag som ville ha barn. Nu har jag en pojkvän, världens bästa. Han vill såklart inte ha barn. Jag vill bli gravid och om jag blir det så kommer jag göra abort eftersom jag inte vill förlora det jag redan har. Det skulle vara en riktig plåga för mig att göra abort just nu och vem vet om jag är gravid? Jag vet inte. Jag har inte råd att testa mig.

Jag är lite deppig för att jag vill bli smal, sluta äta. Tankarna finns där väldigt ofta. Men jag gör inte längre något åt det. Dock ser jag det som positivt om jag "råkar" hoppa över en måltid. Sen får jag ångest för det också, bara för att jag vet att jag kommer att bli jättehungrig senare. Så då blir plötsligt allt negativt.