Struntade i att gå till praktiken på ica i fredags. Hoppar uppenbarligen över det idag också. Än har de inte ringt och frågat var jag är. Inte ens i fredags ringde de. Kanske har ingen ens märkt att jag inte var där.

Inatt satt jag uppe vid datorn som vanligt. Tittade igenom min bilddagbok på gamla bilder och så. Jag var ju hur smal som helst! De armarna liksom! Fick äcklig jävla ångest över att jag samtidigt satt och åt. Bestämde mig för att sätta ner den där burken med bredbar ost. För tillfället hatar jag mig jälv en aning, då jag inser att det har gått mer än ett år och att jag borde ha lyckats rasa en hel del i vikt.

Varför bryr sig ingen? Ser de inte att jag äter varje natt?

Rakbladen lyckades jag iallfall hålla mig borta ifrån i över en månad. Det är framsteg. Inte för att jag bryr mig, det var inte svårt att sluta. Men det var svårt att fortsätta sluta inatt, och det är maten jag ska sluta med i första hand. Ingen annat. Sår har jag redan på armarna.