Sitter i bilen på väg tillbaks från göteborg. Har varit rätt kul, men varje gång jag åker något får jag nån slags omvänd eufori-känsla så att jag nästan börjar lipa och sådant sjukt. Jag saknar mig själv. Jag vill att allt som kallas jag ska försvinna bort. Nu. Blir ledsen när jag träffar roliga människor som är sjyssta mot mig. Blir arg när jag träffar folk som är övertrevliga och jag blir irriterad när folk säger meningslösa saker som att man är hes. Jaha? Jag har alla dedär känslorna mot mig själv. För det är jag som är värst. JAG säger meningslösa saker för att passa in. Ändå passar jag inte in någonstans och jag vet inte ens varför. Och majoriteten på mitt nya hem är tjocka, ändå går de med tajta kläder så att allt fett syns. Det fattar jag inte heller. Hur tänker de på morgonen?

de kommentarer jag får måste godkännas av MIG innan de publiceras på bloggen (: så skriv på! orkar inte skriva mer nu, eftersom jag skriver via mobilen. Kanske sätter mig ikväll om jag hinner.