Jag fick nyss en väldigt lång kommentar i inlägget nedan. Någon skrev att jag ska sluta leta efter uppmerksamhet.

Haha. Jag skriver ju blogg för att ingen jag känner ska veta allt om mig. Annars hade jag väl fortsatt att klaga på bilddagboken?

Jag vill att folk jag inte känner (och ett par andra) ska veta hur jag mår. Det är jävligt skönt att bara kunna skriva ut sin ångest någon annanstans än i en vanlig dagbok som ingen någonsin kommer att läsa. Det är inte alls många av mina kompisar som ens vet om att jag har en blogg. Just för att jag inte vill att alla ska veta om mina problem. SÅ DET ÄR SKÖNT ATT SKRIVA SÅ ATT HELA VÄRLDEN KAN LÄSA. Inte för att få uppmärksamhet. Om jag skulle vilja ha uppmärksamhet, då hade jag gått runt och skrytit om att jag är trummis, jag hade säkert inte varit lika blyg som jag är nu. Men det enda jag gör är att skriva några inlägg om dagen på en anonym blogg. Dessutom har den här bloggen ibland hjälpt mig till att må bättre. Istället för att sitta och grubbla helatiden skriver jag ner mina tankar, sen kan jag alltid gå in och läsa hur jag tänkte igår eller kanske för ett år sen.

Jag försöker inte bli anorektiker heller. Jag skrev det för bara någon dag sen, varför jag svälter mig själv i perioder.

Usch vad jag alltid ska ta åt mig av kommentarerna jag får. Pass på det.

Jag åt en macka igårkväll. Jag behöll maten. Har inte spytt på nästan två veckor nu, det känns faktiskt bra. Jag ska inte spy mer. Never. Jag ska inte äta något alls istället.

Jag tackade nyss nej till mat igen. På frukosten drack jag juice, åt ingenting. Är sjukt hungrig och det känns fortfarande bra, det betyder ju att jag håller på att lyckas.

Fast jag lär väl bli som en hudpåse om jag klarar det här. Haha, har nämligen inte tränat någonting. Eller jo, femtio situps, men det räknas som ingenting. Men maten är viktigast just nu.

Men jag känner mig ändå inte hungrig på det sättet som jag brukar vara. Annars brukar jag vilja äta all mat som finns när jag blir hungrig (och jag brukar också äta allt som finns när jag är hemma), men nu vill jag inte det. Great!

Igår repade jag och bandet. Gör två låtar till dansgruppen Bounce. En tjej här berättade för mig att de är kända, det är därför jag skriver det. För att skryta lite. Haha.

Jag måste köpa ett måttband.