"De som arbetar är rädda för att förlora jobbet.
De som inte arbetar är rädda att de aldrig ska få något jobb.
Den som inte är rädd för att svälta ihjäl är rädd för att äta.
Bilisterna vågar inte gå och fotgängarna är rädda att bli överkörda.
Demokratin vågar inte minnas och språket vågar inte tala.
Civila är rädda för militärer, militärerna bekymrar sig över vapenbrist, vapnen bekymrar sig över att det krigas för lite.
Vi lever i en tid av rädsla.
Kvinnors rädsla för våldsamma män och mäns rädsla för orädda kvinnor.
Rädsla för tjuvar, rädsla för polisen.
Rädsla för dörrar utan lås, för tid utan klockor, för barn utan teve, rädsla för nätter utan sömnpiller och rädsla för dagar utan uppvakningspiller.
Rädsla för folk, rädsla för ensamhet, rädsla för det som varit och för det som ska komma, rädsla för att dö, rädsla för att leva." - Eduardo Galeano

Ja, det går bra ändå. Med bantningen. Fast jag äter. Igår åt jag tacos. Ett såntdär bröd med lite köttfärs och massa sallad, ingen sås eller ost eller nåt. Det åt jag igår. Idag har jag druckit kaffe och ätit en liten vaniljyoghurt, en sån som är tillverkad i färdig portion. Sen ska vi grilla, får se hur det går.

Igår var jag på bio, Sommaren med Göran. Filmen var helt okej, men väldigt mycket svensson över det hela. Tråkigt. Och jag åt ingenting till filmen fast de erbjöd mig. När vi kom tillbaks var klockan elva och ingen tänkte på mat. Bra.

Min mage är inte lika tjock som förut. Men just nu har jag bara gått ner i vätska. Det sämsta är att det inte finns någon våg här. Så jag måste som sagt köpa ett måttband. Det är ju nästan bättre än att väga sig.

Snart ska jag på läkarundersökning och då lär jag väl få väga mig. Tänker inte låta vågen visa över femtio. Aldrig.

Jag skulle vilja kolla mitt BMI , men jag vet ju inte ens vad jag väger. Det sög. Fast jag vet ungefär. Jaja, fan vad jag svamlar om en massa skit.

Idag var jag och kollade när en tjej som bor här var och red. Det var tråkigt, jag satt och klappade en katt helatiden. Haha. Senare idag ska jag iväg och köpa pennor till skolan. Till och med en sån grej kan jag se fram emot, bara för att få komma iväg från det här stället. Så galet. Men snart får jag gå ut. Eller, om en vecka ungefär.