idag har Joel och Samuel ätit morot och broccoli. Det verkar inte ligga i topplistan över favoritmåltider än så länge. Men det var nog för att jag blandade ner lite mer broccoli än vad de var vana vid. Nu kände man till och med en svag smak utav det, de andra gångerna har morotssmaken tagit över. Men jag håller på att vänja dem! 

Imorgon drar vi in till stan för att prata med några tjejer från medieprogrammet om hur det är att vara en ung mamma, efter det ska jag titta på bågar till mina blivande nya glasögon och därefter ska jag hem och baka macarons! Wish me luck!

Joel sitter själv väldigt bra nu. Ibland sitter han i en hel minut! Idag vände han sig från rygg till mage igen.

Samuel...

...och Joel! Han var väl mest glad för att jag busade med honom som vanligt. Inte på grund av maten. 

Och slutligen - söt dräkt eller vad? En av kläderna pojkarna fick ärva. Dubbelt av allt, även den här. Här är Joel modell, han fick ha den som pyjamas. 

Från att jag skrev blogginlägget om att sluta med napp fram till för en timme sen har barnen varit utan napp. Vilket helvete säger jag bara. Nu gav jag dem nappen igen och jag har inte dåligt samvete. Imorgon ska vi in till stan och på lördag ska mamma passa dem så då går det ändå inte att ha två skrikande ungar. Så efter helgen gör jag ett nytt försök, på riktigt. Men jag kommer försöka minska nappsugandet drastiskt fram till dess. 

Jag har bestämt mig. Nu har jag läst en del om att sluta med napp och nästan överallt står det att man ska sluta när barnet är "redo". Det viss säga tre till fyra år. Så länge vill jag inte att mina barn ska ha napp. Mest för att det är så fult. Ja, det är nog min största anledning. Dessutom går det fortare för barn att lära sig prata om de inte har en napp ivägen.

Jag läste någonstans att nu, vid 6-7 månaders ålder när barnet mer och mer äter fast mat och sugbehovet avtar, det är då det är lättast att sluta med napp. Så ja, jag tänker inte ge barnen sina nappar imorgon. Vi får se hur det går. Morgonen brukar vara fruktansvärd om man inte kan ge dem sin napp. Men så får det vara, efter några få dagar försvinner nappbehovet. Jag hoppas bara att jag står ut. Jag säger inte att jag kommer att lyckas, de kanske behöver sina nappar mer än vad jag förstår. Men jag ska göra ett riktigt försök. Jag är lite räd att de kommer att suga en massa på tummen, men det märker jag ju. 

Fördelar med napp

• Barnet kan bli nöjt utan att ligga vid bröstet och även någon annan än mamman kan trösta barnet när det vill suga.
• Mamman får möjlighet att vara ifred en stund och vila.
• Om man vill dra ut på mellanrummen mellan måltiderna är det lättare om man använder napp.
• Det kan vara lättare att få barnet att somna i sängen i stället för i famnen om det samtidigt suger på napp.
• Man kan lättare få ett barn som vaknar på natten att somna igen om man har hjälp av en napp.
• När det gäller större barn går det att styra hur mycket barnet suger på nappen. Man kan till exempel bestämma att barnet bara får nappen när det ska sova. Suger barnet på tummen kan föräldrarna inte påverka hur mycket barnet suger.

Nackdelar med napp

• Har man börjat med napp är det vanligt att barnet använder nappen under flera år framöver.
• Om barnet vaknar på natten och har tappat nappen kan det hända att det skriker tills föräldrarna kommer och stoppar in nappen i munnen igen.
• Om man har glömt att ta med sig nappen kan det bli svårt att få barnet lugnt.
• Om barn över tre år använder nappen för ofta och för mycket kan språkutvecklingen försvåras. Därför är det bra om man uppmanar barnet att ta ut nappen när det ska prata.
• Om barnet använder nappen ofta och under lång tid finns en liten risk för att det måste använda tandställning i skolåldern.