Ikväll såg jag och mamma på en film. Ett tag var Samuel vaken, jag hade honom i knät och busade lite med honom, han satt på min mage och jag låg ner. Plötsligt började han hosta, inget konstigt. Men så, helt oväntat, flyger en kaskad-fontän-spya ur hans mun. Rakt i mitt ansikte! Säkert femtio milliliter på en gång, och det är ganska mycket. Tänk dig själv att få en halv dl kräk rakt i ansiktet, dekorerat med små morotsbitar. Usch. Först blev jag sur, sen blev jag tvungen att skratta lite åt det. Men det är inte slut där. En spya till kommer. Och inte ynka 50 ml, utan säkert det tredubbla. Jag hade en pöl som säkert var ett par centimeter djup vid ena nyckelbenet. Då var det fan inte läge att bli arg, för vad hjälper det? Nej, ingenting. Det enda jag sa var "mamma, du måste ta kort på mig nu!" . Men et gjorde hon inte, fan det hade varit roligt. Istället tog hon Samuel från mig, klädde av honom och badade honom i handfatet i köket medan jag duschade av mig. Ett kort hann jag ta i allafall! Dock utan pöl, då det rann ner i tröjan när jag ställde mig upp. Ni som inte har kräkbebisar, var glada. Det här händer nästan varje dag. Dock inte att spyan kommer på mig, det är nog första gången, i alla fall att jag får den i ansiktet.

Glasögonen tog jag av mig innan jag tog kortet, för om jag hade haft dem på mig hade jag inte ens hittat upp ur soffan, de var helt dränkta i kräk.